I helgen har jag varit i Falköping på årsmöte för Regenerativt Sverige. Föreningen startades 2023, så det var andra årsmötet nu. Syftet med den är att sprida kunskap och medvetenhet om regenerativt lantbruk och holistic management, samtidigt som den ska främja nätverkande och nya möten människor emellan. Dessutom ska det finnas information om verktyg, modeller och praktiska erfarenheter för att hjälpa lantbrukare och andra att driva lönsamma, effektiva verksamheter – som även gynnar ekosystemens hälsa. Ni kan läsa mer om det här i stadgarna eller på hemsidan om ni skulle vara nyfikna (länk i slutet av inlägget).
Helgen bjöd på just det: nätverkande och nya möten, men också flera kära återseenden. Vi fick göra studiebesök på Godegården och jag fick dessutom hjälpa till på kursträffen för Bäckeldals folkhögskolekurs i Regenerativt lantbruk och Holistic management, den som jag själv gick förra året.
Det samtalades om allt mellan mat och jord, åts mat, luktades på jord, skrattades, lyssnades på livepodd av Regenerativa samtal, knöts viktiga kontakter, ställdes många frågor, röstades och beslutades om föreningens fortsatta arbete. Ja en minst sagt innehållsrikt helg. Men nog om det nu och mer om föreningen istället!
Är du nyfiken på regenerativt lantbruk och på jakt efter kortfattad och lättförståelig information?
Då behöver du inte leta mer! På deras webbsida kan du hitta lättillgänglig information om regenerativt lantbruk. Om vad det är, de grundläggande principerna, vad det finns för fördelar för lantbrukare, de inom matbranschen och för oss alla som bor på den här jorden. De har även beskrivit andra organisationer som är viktiga inom det regenerativa: Savory Institute, EARA (European Alliance for Regenerative Agriculture) och facebookgruppen Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk. Det finns också nyheter, kalender med aktiviteter landet runt, ett länkbibliotek för mer kunskap, tips på utbildningar och kurser, en gästblogg (med inlägg från mig bland flera andra), ett nyhetsbrev, podden Regenerativa samtal och sociala medier. En webbsida som är väl värd ett besök med andra ord, oavsett hur bekant eller obekant du är med regenerativt lantbruk.
Vad är det som är så bra med att det finns en webbsida då?
Ibland tänker jag tillbaka på när jag skrev min kandidatuppsats. Det var bara två år sedan, men då fanns det inte mycket information om regenerativa lantbruk i Sverige när jag googlade. Jag hittade facebookgruppen Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk, som funnits sedan några år tillbaka. Men det fanns väldigt lite information om vad det var, vilka som praktiserade det och varför det ansågs vara bra. Det mesta fanns på engelska, från USA eller från akademiska artiklar där studierna inte gjorts i Sverige. De beskrivningar jag hittade på svenska var väldigt generella och verkade inte komma från någon som faktiskt praktiserade det.
Nu när jag googlar är ett av sökresultaten just Regenerativt Sveriges webbplats. Tänk vad mycket lättare det hade varit att skriva uppsatsen nu, lättare att snabbt få information och hitta de som är verksamma som regenerativa lantbrukare eller aktiviteter som är relevanta att åka på. Genom föreningen kan även den som kommer utifrån och är obekant med begreppen skapa sig en uppfattning och hitta fler sätt att lära sig mer. Dessutom finns det möjlighet att komma i kontakt med nätverket av regenerativa lantbrukare som finns i Sverige.
Vem kan bli medlem och varför är jag det?
Är det bara lantbrukare som kan bli medlemmar? Nej, så är det inte! De skriver själva att: ”Alla som vill stötta arbetet för ett mer regenerativt Sverige är välkomna som medlemmar!”. Jag är inte lantbrukare (än), men jag har valt att vara med eftersom jag vill stötta föreningens arbete. Jag tror det är oerhört viktigt med nätverkande och att kunna hitta folk du kan be om råd eller byta erfarenheter med. Det är viktigt att vi är många som vågar testa nytt och ser hur vi kan övervinna utmaningar eller berättar om lösningar vi hittar. Det är också viktigt att det inte bara är inom lantbruket, eftersom just mat berör många olika branscher och delar av samhället. Om det ska kunna ske verklig förändring, så behöver många parter vara inblandade: konsumenter, politiker, länsstyrelser, lantbrukare, restaurangägare, skolkök och så vidare.
För medlemmarna är föreningen tänkt att kunna vara ett stöd. Inte bara genom nätverkande och som kunskapsbank, utan även för att medlemmarna själva ska kunna genomföra sina planer och idéer. Styrelsen är noga med att betona att föreningen inte är ett självändamål i sig, utan ett medel för medlemmarna, en träffpunkt, ett ställe att samla och hämta kunskap, en juridisk person när det behövs eller finansiella medel för projekt. Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma.
Genom att synas i lantbrukssammanhang och samarbeta med andra föreningar eller organisationer finns det möjlighet att sprida ordet om regenerativt lantbruk och jobba gemensamt för att skala upp det i Sverige, såväl som i resten av världen. Både att vara en del av det arbetet och att stötta det tycker jag är otroligt viktigt!
Den regenerativa gräsrotsrörelsen
Jag är också medlem för att jag vill vara en del av den regenerativa gräsrotsrörelsen. Men vad är egentligen en gräsrotsrörelse? Det är en rörelse som drivs av medlemmarna eller befolkningen för att skapa en förändring, antingen lokalt, nationellt eller globalt. Ofta görs det mesta dock lokalt, själva agerandet eller handlandet, även om förändringen kan bli större än så. Det viktiga är det kollektiva, med andra ord att samarbeta med andra i gemenskap.
Det speciella med just gräsrotsrörelser är att beslutsfattandet ska kommer nerifrån och går upp, istället för tvärt om: från makthavare ner till befolkningen. Därav namnet, gräsrotsrörelse – den kommer underifrån och växer uppåt. En gräsrot är alltså, bildligt talat, en helt vanlig människa, medborgare eller medlem.
Den här tröjan fick jag med mig hem från årsmötet. Eller fick och fick, jag köpte den för att bidra med lite extra klirr i föreningens kassa. Det fina med tröjan, förutom den underbart gröna färgen, tycker jag är den finurliga dubbeltydigheten i ordet gräsrötter. Det är inte i alla gräsrotsrörelser som just gräs (alltså nu menar jag de gröna små stråna som växer från jorden) också är en viktig del av rörelsen. Oftast är det bara gräsrötterna – som i människorna som engagerar sig för förändring – som är de enda gräsrötter som avses och är viktiga. Men i regenerativt lantbruk, där det ofta är gräsbetande djur som får reparera och stärka ekosystemprocesserna genom sin samverkan med gräset och jorden, så är gräsrötter – i den bokstavliga betydelsen – också oerhört viktiga.
Jag gillar hur formuleringen och dubbeltydigheten på något sätt för oss samman med gräset, med naturen. Som om vi bara är olika sidor av samma mynt, olika delar av samma helhet som jobbar mot ett gemensamt mål: livskraftiga ekosystem.
Så in på föreningens webbsida nu! Och varför inte passa på att bli medlem också när du ändå är där?
Lämna ett svar