Oavsett om ni har nyårslöften och kör hela ”new year new me-grejen” eller om ni inte lägger någon vikt alls vid nyår, så är det väl ändå något med den här tiden på året som lämnar utrymme för reflektion? Så är det i alla fall för mig. Allting saktar ner lite i mellandagarna och det blir tid att tänka över året som varit. Kanske till och med planera och drömma inför året som kommer.
Vi människor och ritualer
Även om jag inte är så mycket för nyårslöften, så tycker jag ändå det är viktigt att ha en del ritualer för sig. Speciellt om de har till syfte att få oss att reflektera. Tyvärr känns det som om ritualer och ceremonier försvinner mer och mer i dagens samhälle. De får inte plats eller så lägger vi inte någon vikt vid dem och prioriterar något annat i stället.
Fast egentligen har väl vi som människor alltid haft olika ritualer och ceremonier för oss? De har bara sett olika ut beroende på kultur, plats på jorden och tidsålder, men själva fenomenet återfinns hela tiden, överallt. Det fick jag lära mig när jag läste inriktningen socialantropologi på universitetet. Ritualer är ett nyckelbegrepp inom antropologin och har studerats som ett mänskligt fenomen av många antropologer, så som Èmile Durkheim, Mary Douglas, Claude Levi-Strauss, Alfred Radcliffe-Brown och Bronislaw Malinowski och Clifford Geertz med flera. Utan att nörda ner oss mer i deras teorier här (men om du är intresserad så gör det på egen hand, de har många spännande resonemang och teorier), så kan vi anta att både ritualer och ceremonier studerats så mycket för att det är något allmänmänskligt med dem. De säger mycket om som art och är viktiga för oss på ett existentiellt plan, därför anser jag att vi inte får tappa bort dem.
Min nyårsritual
Därför tänkte jag dela med mig av min nyårsritual till er, så kan ni dela den vidare med andra, om ni vill. Jag och mina vänner har ibland gjort den tillsammans på nyårsafton, som en liten ceremoni. Det brukar bli ett roligt och speciellt inslag i firandet. Ritualen går ut på att reflektera över året som varit och året som kommer. I tre steg säger vi det vi varit tacksamma för, det vi vill lämna i det förra året och det vi vill ta med oss in i det nya året. Ibland står vi i ring och säger våra reflektioner högt medan de andra lyssnar, eller så har vi skrivit ner dem på lappar. Det är fint att någon lyssnar på ens reflektioner, då finns det någon som kan påminna en om dem senare. Men egentligen gäller detsamma för lapparna, genom att spara dem kan vi påminna oss själva om våra intentioner senare under året. Ni bestämmer själva hur ni vill utföra ritualen! Det går också bra att göra den själv, eller varför inte i ett blogginlägg?
”Ceremony focuses attention so that attention becomes intention. If you stand together and profess a thing before your community, it holds you accountable”
Ur Braiding Sweetgrass av Robin Wall Kimmerer
Steg 1: tacksamhet
Först börjar jag med att tänka på året som varit, genom att komma på tre saker jag känt tacksamhet för det här året. Det kan vara stort eller smått, det spelar ingen roll. Det viktiga är att påminna sig om det som varit bra och att öva sig på att känna tacksamhet.
För mig, och för Julia och jorden, känner jag tacksamhet för:
- Bäckedalskursen och det fina avslutet som också blev en bra början för Julia och jorden. Kolla in blogginlägget här, ifall du missat det tidigare.
- Tiden jag har haft tillgänglig för att utveckla idén om Julia och jorden, göra min egen logga och bygga en webbsida från grunden med noll tidigare erfarenhet.
- Min volontärsommar med stövlarna i jorden. Den skrev jag om på gästbloggen hos föreningen regenerativt Sverige, kolla in gästblogginlägget här.
Steg 2: Det vi lämnar i det förra året
Sen finns det ju ofta saker som kanske inte varit bra, eller till och med riktigt jobbiga, så nästa steg är att tänka på tre saker jag vill lämna i det här året. Kanske har jag lärt mig något nytt och vill därför ändra på något, eller så är det dags att släppa något som inte är till nytta för mig längre.
Det jag vill lämna i 2024 är:
- Självtvivel. När jag tror att jag inte kan eller vågar. Om det är någonting som jag lärde mig i sommar är det att jag kan och vågar mycket mer än jag tror. Och det jag inte kan, det kan jag lära mig. Speciellt om jag har bra lärare.
- Stress. Över att tiden bara går och saker som inte blir gjorda ”i tid”. Nej vet ni vad, det där är bara destruktivt. Naturen stressar då aldrig, men allt som ska hända det händer ändå. Ibland tar saker lite tid, men då kanske de får lov att göra det. Inte skulle du väl skrika på trädet och säga ”men väx fortare då, du är för långsam!” så varför göra det till dig själv?
- Besvikelsen över att jag inte lever drömlivet ännu. Ibland det här året kan jag erkänna att jag nästan varit lite avundsjuk på alla dem som har sina gårdar, sin plats, sina kor, sina verksamheter, sina gårdsbutiker, sina betesplaner, sitt liv på landet och allt det där. Ibland känns det otroligt långt bort för mig och det kan nästan göra lite ont. Men flera personer har påmint mig om att njuta av att vara ung och i början av allt. Att vara tacksam att jag redan nu hittat saker som verkligen intresserar mig och livet jag vill ha. De har nästan i sin tur varit avundsjuka på mig: ”Tänk om jag hade vetat det du vet nu, när jag var i din ålder”. Så jag säger hejdå till besvikelsen och istället ska jag njuta av nuet och de privilegier jag har nu. Jag förstod i somras att de som har sina gårdar och djur har också ett ansvar som de har väldigt svårt att åka ifrån, medan jag är fri och kan hoppa från plats till plats. Varje period i livet har sin charm antar jag.
Steg 3: Det vi tar med oss in i det nya året
Det tredje, och sista, steget är att tänka på vad jag vill ta med mig in i det nya året. Det kan vara förhoppningar, nya drömmar eller något som gått bra som jag vill fortsätta med. Det här steget är kanske mest likt nyårslöften. Men istället för att vara lika bindande som ett löfte eller ett mål, är det snarare ett sätt att uppmärksamma det som fungerar bra och är konstruktivt. Det är som att kratta manegen för sig själv inför det kommande året eller se en bild framför sig om hur det kan bli. Dags att visualisera, helt enkelt!
Det jag vill ta med mig in i 2025:
- Nyfikenhet. Det var min nyfikenhet som gjorde att jag lärde mig om regenerativt lantbruk från första början. Om jag inte följt nyfikenheten skulle jag varken ha gått Bäckedalskursen eller gjort min volontärsommar. Nyfikenheten tar mig till alla möjliga ställen jag inte skulle kommit till annars, så den släpper jag inte i första taget.
- Hopp för framtiden. Det är lätt att tappa modet helt eller bli cynisk av att befinna sig i den metakris som vi gör just nu, med de många och olika men ändå sammanlänkade problem och utmaningar som mänskligheten står inför. Men jag vägrar tappa hoppet och kommer jobba aktivt för att behålla det och sprida det vidare till andra.
- Ett liv med stövlarna i jorden. Jag mådde så underbart bra i somras när jag fick vara omgiven av naturen, av växterna och av alla olika djur – dessutom i sällskap av andra människor. Det tänker jag inte sluta med och kommer ta varenda möjlighet jag får att vara i sådana sammanhang igen.
Brev från sommaren – en ny serie blogginlägg på Julia och jorden
Med den sista punkten i åtanke vill jag också passa på att presentera en ny serie av blogginlägg som kommer dyka upp här på Julia och jorden. Det blir ett sätt att ta med mig ett liv med stövlarna i jorden in i det nya året. Jag kallar den Brev från sommaren. Inläggen i serien är som en fortsättning på gästblogginlägget jag skrev om min volotärsommar. Jag skrev nämligen en hel del under den tiden, nästan som om jag förde en dagbok eller loggbok. Nu känner jag att det är dags att dela med sig av de texterna. För mig får de fungera som en liten tröst när det blir för grått och kallt, som små minnen av sommaren tills grönskan och värmen kommer tillbaka igen.
En nyårshälsning från mig till er
Nu vill jag såklart önska er alla ett gott nytt år! Hoppas att ni får både ett trevligt avslut på det gamla året och en bra start på det nya. Oavsett om ni firar och har ritualer eller inte. Ta hand om varandra och så hörs vi snart.
Ha det fint alla jordlingar!